Road trip
Hallå!
Nu är jag på plats i Schweiz i alla fall, i Giswil närmare bestämt. Bland väääääldigt höga berg, sol och 25 grader varmt, inte så dumt tycker jag. Men det tog lång tid innan vi kom hit. Vi började med ett längre stopp i Jönköping för att fira farfar som har fyllt 80 år, men verkar inte vara en dag över 63. Hela tjocka släkten samlades för grill, skålande, kubb, tårta och några timmar skitgubbe turnering. Två dagar senare var jag,mamma och pappa påväg mot Schweiz och brorsan på bussen hem till Stockholm.
Nu har vi kommit en bra bit på vägen och har bara 15 mil kvar till Montreux imorgon. Jag sammanfattar det som har hänt hittills, vilket inte är så mycket då vi sitter i bilen hela dagarna.
Från Jönköping till Helsingborg för att ta färjan till Danmark och vidare till Puttgarden i Tyskland. Körde därefter en himla massa mil ända ner till en liten ort vid namn Emmerthal som ligger strax söder om Hannover. Stannade där en natt och vilade ut oss. Från Emmerthal åkte vi autobahn varvat med småvägar ner till Dinkelsb ühl, vilket är en väldigt imponerande gammal by i Tyskland. I Dinkelsb ühl sov vi en natt på ett hotell som var inhyst i ett hus från 1600-talet. Nu har vi som sagt kommit fram till Giswil i Schweiz efter mycket klättrande i bergen.
Det var alles för den här gången. Om jag har tid(och internet, det är absolut ingen självklarhet har jag märkt) imorgon så ska jag uppdatera med bilder från bilturen!
Sandra
"Sista natten med gänget"
Nu är jag nästintill färdigpackad efte rmånga om och men. På eftermiddagen ringde jag i smått panik till mamma och började gråta för att väskan var full och det var fortfarande en hel del saker som skulle packas ner. Det är så mycket känslor just nu, många olika. Glädje, förväntan, stress, iver, lite sorg, rädsla, nervositet, ena stunden ganska melankolisk och i andra stunden hyper. Allt de har jag inte fått något utlopp för och när packningen kändes hopplös så kom alla känslor och tårar på en gång. Det var dock inget som en dusch och bokläsning i solen kunde fixa.
Resten av dagen packade jag färdigt, nästan i alla fall, plockade undan saker som inte behöver stå framme i mitt rum och donade. Sen avslutade jag med en middag med Virre och Carro, två vänner från barndomen som har följt mig i vått och torrt i snart 17 år. Så himla skönt att spendera sista kvällen så, få tänka på något annat och koncentrera mig på vad som har hänt i deras liv då vi inte träffas allt för ofta.
Imorgon går alltså flyttlasset.. vilket inte är så mycket till flyttlass egentligen. Ingen lastbil eller så, även om det hade varit passande. Men jag känner mig lugn nu. Jag är redo för det här, taggad till tusen att komma igång med utbildningen och skapa mig en vardag i Montreux!!
WISH ME LUCK !
Virre, Carro och jag för VÄLDIGT länge sen
Näst sista kvällen hemma
I övermorgon smäller det. Då är det dags att lämna lilla Salem bakom mig och ge mig ut i den stora världen. Lite panik har jag, det ska jag erkänna. Mest för packningen dock, ingenting är nerpackat än så länge. Det kommer bli en hektisk dag imorgon. Allt ska packas ner, gå igenom allting i huvudet en sisådär 100 gånger(så att jag inte glömmer något alltså), iväg på masage, rensa undan i mitt rum, försöka slappna av också. Men dagen avslutas med middag med två gamla barndomskompisar och det är helt omöjligt att det blir tråkigt. Det går inte med dem två.
Helt meningslöst inlägg men så skönt att kunna skriva av sig.
/S
Nervositet
Japp, nu har nervositeten kickat igång! Det har känts i magen under hela morgonen. Dock är det inte fjärilar, det är mer som en hel armé av falkar som flyger åt varsitt håll i min mage för att komma ut. Jag hoppas att det går över snart i alla fall. Till helgen ska vi till Jönköping och fira Farfar som har fyllt 80 år och då kan jag nog koppla bort nervositeten. förhoppningsvis
Idag fyller min pappa 54 år. GRATTIS PAPPA!! Det firar vi ikväll med min sista middag hemma med familjen på några månader.
Jag och Pappa i Grekland
Galen i frukt?
Min kollega visade mig den konstigaste lägenhetsannonsen idag. På varenda bild så är det en hel hög med frukt... Handfatet i badrummet är fylld till bredden med citroner, på sängen har de gjort ett peace-märke av olika frukter och i trappan står det ananaser på trappstegen tillsammans med lite limefrukter och vindruvor. Hur tänkte mäklaren/stylisten där? Lägenheten är ju redan väldigt fin utan alla frukter, tycker jag.
Kolla själva: http://existenz.se/out.php?id=38558
Hösten 2011
Den ska jag spendera på det här stället: www.him.ch, där jag ska plugga hotel, restaurant and resort management!
När jag skriver det här, natten den 21/7, så känns det väldigt nervöst, det är så många funderingar i mitt huvud just nu. Många känslor inför det hela, mest ser jag fram emot det. En av anledningarna till att jag startar den här bloggen är just känslorna, jag behöver någonstans att skriva av mig (sen är det upp till var och en om de vill ta del av det eller inte).
Allt känns väldigt kul just nu, jag går och tittar på resväskor och köper skolmaterial som block,pennor och markeringspennor. Tänk att ett köp av markerinspennor kan kännas så mycket i magen? Jag älskar att planera och i den fasen är jag just nu. Men när jag står där den 25 augusti och har inhandlat allt jag ska och är färdigpackad, hur sjutton kommer jag känna då? DÅ är det på riktigt, då ska jag lämna landet för att i långa perioder bo utomlands i 3 år. En ganska stor omställning om ni frågar mig. Samtidigt tror jag att det är precis den stora omställnignen jag behöver. Jag är nöjd med mitt liv här hemma men det är dags att gå vidare. Dags att pröva mina vingar och flyga för mig själv, utan föräldrar, släktingar eller vänner nära till hands.
Vill bara att det ska komma igång nu nu nu!
När jag skriver det här, natten den 21/7, så känns det väldigt nervöst, det är så många funderingar i mitt huvud just nu. Många känslor inför det hela, mest ser jag fram emot det. En av anledningarna till att jag startar den här bloggen är just känslorna, jag behöver någonstans att skriva av mig (sen är det upp till var och en om de vill ta del av det eller inte).
Allt känns väldigt kul just nu, jag går och tittar på resväskor och köper skolmaterial som block,pennor och markeringspennor. Tänk att ett köp av markerinspennor kan kännas så mycket i magen? Jag älskar att planera och i den fasen är jag just nu. Men när jag står där den 25 augusti och har inhandlat allt jag ska och är färdigpackad, hur sjutton kommer jag känna då? DÅ är det på riktigt, då ska jag lämna landet för att i långa perioder bo utomlands i 3 år. En ganska stor omställning om ni frågar mig. Samtidigt tror jag att det är precis den stora omställnignen jag behöver. Jag är nöjd med mitt liv här hemma men det är dags att gå vidare. Dags att pröva mina vingar och flyga för mig själv, utan föräldrar, släktingar eller vänner nära till hands.
Vill bara att det ska komma igång nu nu nu!
20110804
Yes, då är jag igång!
Välkomna allihopa
