Dedicated to friends and family, I will miss you

Läskigt är bara förnamnet på min kväll/natt! Jag tar allt från början... Jag slutade jobba vid 00.00 och då slutade även en jobbarkompis och vi sa att vi skulle ta tunnelbanan tillsammans. Hon var lite sen så jag gick ner och bytte om så länge och sen när jag är påväg ut därifrån så möter jag henne och säger att vi har lite bråttom om vi ska hinna med vår tunnelbana, varpå hon svarar att hon ska skynda sig och jag väntar i korridoren medans hon byter om. Men minuterna går och två andra kollegor hinner komma och gå och den ena hälsar att kollegan som jag väntar på kommer snart. Jag står kvar på samma fläck och väntar, tillslut går jag till omklädningsrummet och ropar på henne men då är hon borta. Det konstiga med allt det här är att hon har inte gått förbi mig och enda vägen ut är i den korridoren där jag stod men jag har inte sett henne och heller inte hört när dörren till omklädningsrummet öppnades och stängdes, vilket hörs ganska väl. Hon hade en jättejobbig huvudvärk under hela kvällen så jag blir ju orolig att hon har tuppat av inne på toaletten eller något men jag kollar igenom hela omklädningsrummet och hon är inte där. Det hela är helt sjukt! Jag ger upp och går till tunnelbanan istället och på vägen ut så kollar jag på hennes stämpelkort och där står det att hon stämplat ut redan, MEN HUR HAR DET GÅTT TILL UTAN ATT HON HAR GÅTT FÖRBI MIG? Jag fattar ingenting alltså.

I all förvirring så missar jag förstås min tunnelbana och därmed också sista bussen hem, jättekul! Istället fick jag ta en tunnelbana som bara åker till en station innan där jag egentligen ska gå av så jag fick gå i spöregnet och mörkret. Det är en himla tur att jag inte tycker det är läskigt att gå ensam ute på nätterna (sluta oroa dig Mamma, jag skriver ju det här och då måste jag ju också vara vid liv?) Jag hade ju kunnat ta en taxi men jag hatar att lägga pengar på det.

Ikväll var jag för övrigt i restaurangen vilket jag inte tycker om. Det är skittråkigt arbete och jag förstår inte hur man kan vilja jobba som fast anställd i en restaurang. Imorgon ska jag också vara i restaurangen för vi har en buffé för 150 pers. Jag är inte rädd för hårt arbete men 150 pers är ingen lätt lek. Därefter ska jag vara i jobben där sällskapet på 150 pers får allt betalt av deras företag så det kommer beställas drinkar och öl tills alla är dyngfulla. Tur att jag är ledig onsdag och torsdag så att jag får vila upp mig efter de här dagarna.