Kort men lång dag
flumm-sandra har vi nog aldrig träffat...ELLER kanske är henne vi har träffat oftast ja ;)och morgon-sandra tycks jag känna igen "lite" av oxå. men sen kan du ju vara "liten och rädd" oxå ;)
halten, die gute Arbeit :)
Vännen! Du är den härligaste flumtjejen jag känner, ta bara senast - biltrippen hem till Peter efter vi käkat middag på donken, jag kan fortfarande garva när jag Åker igenom rondellen eller backen vid skolan där vi knappt fick stopp på bilen haha:p
Anyways - du är allid hur du än är, flum morgon eller tröttsandra , också Sandra! Den som vi alla älskar hur hon än är. My point is att du kan vara precis hur du känner dig, det är dagsvara, men du kommer alltid i grund o botten vara sandigirl :) så oroa dig inte för hur folk ser dig, du är underbar:)
(påminn mig att inte skriva uppsatser på iPhonen i framtiden!!^^)
kvällssandra har funnits i hela ditt liv morgonsandra kan du bara glömma henne kommer du aldrig att träffa.Sen tycker jag att du ska säga hejdå till tråksandra åtminstonde en del av henne för skojsandra är väldigt rolig när man lär känna henne skulle säga att hon ibland är helt krazy och om hon varit sjuk är hon en katastrof när hon frisknar till .så släpp nu fram lite av skojsandra till personer som du inte känner så bra dom kommer att gilla henne tro mig .Mami
Håller med ditt ex, Sandra!
Man måste få vara lite av båda, sådana är vi nog alla.
Jag har det exakt likadant som du Sandra, men ju äldre man blir ju mer ger man sig f-n på att man ska vara den där spirituella och glada som man vet bor inom en. Man kanske inte alltid har lust att vara den där kvicka, pratsamma människan men det är bara att ge sig f-n på att nu blir det här kul men det beror på mig OM det blir kul.
T ex denna nyår, vi var bjudna på fest med massa folk, jag kände 5 av 50 st varav den ena tycker jag inte om... suck kändes inget vidare. Men precis innan vi skulle in på stället tog jag ett djupt andetag och sa till mig själv att inom en timme ska du ha pratat med 90% av alla i lokalen. Sagt och gjort, stormade in på festen som inte börjat ännu och presenterade mig för värdparen sa något vitsigt om namnlapparna och dök på den första som stog och såg vilsen ut, presenterade mig och fick denna människa att berätta om sig själv osv. Vid 12-slaget kom det fram en kvinna och sa att jag var den trevligaste människa hon stött på... på väldigt länge. Jag skrattade och frågade än en gång följdfrågor och så var jag igång igen. (samtidigt som jag frågade migvem denna människa var - hade jag verkligen pratat med henne tidigare???? Du vet ju mitt minne!)
Så ta du och knocka den där morgon-Sandra och ge dig ut och lev ;D
Jag hade samma känsla när jag flyttade till Malmö och inte kände en enda människa, men skam den som ger sig...
Ut och upplev världen, prata med folk, sök dig till folksamlingar, prata med folk i köer, på parkbänkar osv men akta dig för skummisar.
Här hemma är läget lugnt, Björn ska till O´Learys med bonden och några andra för att kolla på sista grundspelsmatchen för HV71 ikväll, jag själv ska kolla på Desperate Housewifes då de sänder sista säsongen igen (missade hela säsongen förra gången serien gick) Med andra ord skulle jag ha TV:n ikväll och Björn protesterade högljutt och lösningen blev att de skulle gå på krogen och titta. (Att de även skulle äta gott och dricka öl, var ju bara en bisak till att jag "snott" TV:n)
Ja som du hör är det precis som vanligt här i småland ;D
Kramizzzzar till den lilla tyskan från mig å Björn